Elföreningen bildades ursprungligen vid ett sammanträde i Olseröds biograflokal den 22 november 1924 och dess stadgar registrerades på Länsstyrelsen i Kristianstad den 22 december 1924.

Till styrelse valdes följande personer:
Ordförande, nämndeman Karl Johansson, Norrlia
V ordförande, Anders Månsson, Olseröd
Kassör och räkenskapsförare, Edward Larsson, Olseröd
Styrelseledamöter: Anders B Nilsson, Österlia och Albert Efverman, Billebacke
Denna styrelsesammansättning bestod fram till årsstämman 1949 då Anders Månsson lämnade styrelsen.
Elföreningens medlemsantal var vid dess start 180 personer.

Efter flera förhandlingar med Sydsvenska Kraft AB och AB Widtsköfle infordrade styrelsen den 5 mars 1926 anbud på ledningsbyggande och transformatorstationer. Den 18 mars antogs bland fyra anbudsgivare Elektrodrift från Kristianstad som entreprenörer för dessa arbeten. Föreningen hade som konsult anlitat Kristianstad Läns Elektriska Förening med agronom Wiktor Persson som elkraftsutredare och besiktningsman. Denna syssla innehade Wiktor Persson fram till 1955 då han avgick med pension.

Tomtmark för huvudtransformatorstationen inköptes den 8 april av Johan och Elna Svensson, Olseröd 8:3 till en kostnad av 150 kronor. Ledningsnätet utbyggdes under våren och sommaren, till viss del med stolpar av ek som hämtades från de lokala markerna, med 6 - 10 mm kvadrat koppartrådar som blankledningar.

Anläggningen blev driftklar under sommaren 1926 och fredagen den 27 augusti klockan 20.05 kunde anläggningarna för första gången inkopplas. Olseröd blev den första by som fick elström. Klockan 20.45 inkopplades Maglehemsområdet medan Åhuskärr, Österlia och Norrlia fick vänta till dagen efter.

Styrelsen kunde den 29 augusti göra följande uttalande:
"Det vore för föreningens styrelse synnerligen glädjande om medlemmarna kände sig belåtna och finna den kostnad varmed de blivit pålagda, ersatt genom den trevnad, den nytta och den bekvämlighet som nu och framledes den elektriska energin möjliggör".

De kostnader som styrelsen syftade på var bl a det startlån på 16.000 kronor som tecknades redan 1922 samt det Kommerskollegielån på 60.000 kronor som beviljades 1927.

Detta kan jämföras med en faktura från 1926 omfattande arbete och material där 407 arbetstimmar kostade 508 kronor och 75 öre! En stolputrustning för 220 V med två isolatorer kostade 7 kronor och 80 öre och en isolator kostade 70 öre.

Medlemsavgiften var från början relaterad till antalet ljuspunkter och ev anslutna elmotorer och dess hästkraftsantal på respektive fastighet. Detta resulterade i en del originella lösningar med t ex en lampa i en dörr. Dessa ljuspunkter genererade nya produkter som t ex "lamptjuvhållare" för att medlemmen inte skulle få betala för mer än meddelat antal ljuspunkter. Senare, när diverse eldrivna produkter började komma infördes regler för när dessa fick nyttjas under dygnet och vissa dagar. Så kallad "inträdesavgift" för t ex strykjärn (10 kr) kokplattor och senare elspisar och kylskåp. Detta avgiftssystem fanns kvar till en bit in på 50-talet.

Från 1927 antogs Åhus Elektriska Installationsbyrå, Karl Andersson, att sköta föreningens anläggningar med en prissättning enligt följande:
Avläsning av samtliga mätare: 45 kronor per gång.
Minimisumman för enkel reparation, 3 kronor, därefter 1:50 kronor per timme.

Inmatningsspänningen från Sydkraft var 20 kV (samma som idag) och spänningen på föreningens högspänningsnät var 1,5 kV, lågspänningen var 127/220 volt. Huvudtransformatorn i Olseröd var på 50 kVA, och från Sydkraft abonnerades på en effekt av 20 kW.

Under åren 1926 - 1939 utbyggdes elnätet i olika smärre etapper. Varje gång med lånefinansiering i Sparbankerna i Brösarp och Degeberga. På den tiden gick styrelsen personligen i borgen vid låntagning. Effektuttag och energimängder ökade, men ganska sakta. Maximalt effektuttag 1939 var 90 kW. Krigsårens ransoneringar och svårigheter med materialanskaffning påverkade starkt utbyggnadstakten.

1945 anställde styrelsen en egen driftsmontör, Franz Olsson. Tyvärr omkom han i en tragisk elolycka i Maglehem 1949 och Karl Andersson i Åhus anlitades åter tills en ny driftsmontör kunde anställas. Föreningen bygger personalbostad i kombination med lager och verkstad. Samma år erbjöds Sydkraft ta över nätet och värderade upprustningen till 300.000 kr och lade budet 0 kronor! Styrelsen avböjde budet!! 1951 anställdes Karl-Erik Juliusson som driftmontör och han blev kvar här till 1963. Börje Lindqvist anställdes även han på 50-talet och var kvar till december 1996.

Under denna period höjdes spänningen på de flesta högspänningsledningarna från 1500 till 6000 volt och spänningsomläggningen från 127/220 volt till 220/380 volt genomfördes. Dessa arbeten var för föreningen ganska kostnadskrävande men absolut nödvändiga på grund av den ökade belastningen av elspisar, stenkrossen i Lökaröd och Österlens fruktcentral. Under 1960-talet påbörjades även utbyggnader till en del sommarstugeområden.

Ny mottagningsstation hade uppförts 1949 - 50 och 1966 hade denna en transformatoreffekt av 800 kVA. 1968 installerades en ny huvudtransformator på 3000 kVA vilket man trodde skulle räcka i många år eftersom effektökningen på 40 år endast varit ca 1000 kW. Det visade sig att den blev fullbelastad redan under den svåra nyårsstormen 1978 - 79!

Under 60-talet undersöktes möjligheterna till samarbete med eldistributionsföreningen i Vitaby och 1967 enades de båda styrelserna på ett gemensamt möte att föreslå respektive årsstämma om ett samgående. Av detta blev det inget, dels för att medlemmarna inte stödde tanken men även av tekniska och ekonomiska skäl. Samgående med Vittskövle Gods elnät gav samma resultat.

Läs mer om 1966 till 2016 »